Mina områden

Här är några exempel på vad jag kan hjälpa dig med (tryck på länken för att läsa mer):

• ⇩ Depression och nedstämdhet
  

Det kan vara svårt att själv avgöra om man lider av depression. Det finns vissa symtom som kännetecknar ett depressionstillstånd, bland annat nedstämdhet, avsaknad av glädje, aptit och viktförändringar, sömnstörningar, motoriska problem, trötthet, nedvärderande självbild, koncentrationssvårigheter. Upplever du att du har några av dessa symtom under hela dagen, varje dag, i minst två veckors tid, bör du ta kontakt med en terapeut eller läkare för att undersöka om du lider av depression.

Att känna sig ledsen och nedstämd är ett normaltillstånd under vissa perioder i livet. Om du förlorar en livskamrat, barn eller vän och upplever svår sorg är det normalt att vara ledsen och nedstämd under en tid. Likadant gäller om du drabbas av svåra livssituationer som sjukdomar, skilsmässa eller uppsägning från arbetet. Människor är olika och det varierar från person till person hur lång tid det tar att komma igenom en livskris. Det är svårt att dra en gräns mellan det vi kallar normal nedstämdhet och sjukdomen depression. Ofta är de symtom som är förknippade med depression både psykiska och kroppsliga.

De vanligaste symtomen vid depression är:


Nedstämdhet som håller i sig hela dagen och så gott som varje dag. Även om något roligt inträffar så försvinner inte känslan av nedstämdhet utan den håller sig kvar och den är som starkast på morgonen.


Avsaknad av glädje och intresse för vanliga aktiviteter. Det man förut tyckte om att göra är inte roligt längre. Är man deprimerad känner man sig likgiltig gentemot allt och alla, håglös och orkeslös. Vardagen är inte svart eller vit - den är grå.


Aptit- och viktförändringar. Dålig aptit och viktnedgång är vanligt vid depression. Förstoppning och muntorrhet förekommer ofta i kombination med rubbningar i aptiten.


Sömnstörningar. Sömnstörningar är vanligt hos någon som är deprimerad. Det kan vara att vakna för tidigt på morgonen, ha insomningssvårigheter, sova oroligt med många uppvaknanden samt ha mardrömmar.


Förändrad motorik. Vid depression förändras rörelsemönstret så den drabbade rör sig trögt och långsamt. Det finns också dom som tvärtom känner en ökad oro och därför rör sig snabbare än vanligt.


Trötthet och känslomässig frusenhet. Det kan vara svårt att orka med relationer när man är deprimerad. Ofta känner man en psykisk och kroppslig trötthet som både är oroande och påfrestande för personen i sin relation till omgivningen.


Deprimerade har ofta en nedvärderande självbild, man känner skam och skuld inför sin situation. Vanligt är att man oroar sig för hur man skall klara av sin ekonomiska situation.


Koncentrationssvårigheter och beslutsångest. Beslutsångest tillsammans med koncentrationssvårigheter gör att det svårt att fokusera på beslut i vardagen och ångrar ofta de beslut som tas. Minnesstörningar och minnesluckor är vanliga. Dessa symtom försvinner när depressionen är botad.


Tankar på döden, självmordstankar och självmordsförsök. Många deprimerade ser ingen väg ut ur mörkret och har svarta tankarna på döden och att avsluta sitt liv är vanliga.



• ⇩ Självkänsla och självförtroende
  

Självkänsla. Man kan nästan höra på ordet vad det innebär - vad man känner för sig själv. Det är helt enkelt hur man ser på sig själv, hur man definierar sig själv som person och även sitt inre värde som människa. Självkänsla innebär att du vet om att du har ett värde som människa trots att du kanske misslyckas med något, du bryr dig inte om vad andra tycker om dig för du vet att du är bra och en värdefull människa. Har man en god självkänsla så kan du bortse ifrån att andra pratar om att du är t ex arbetslös eller singel eftersom du vet att du är värdefull och unik. God självkänsla håller för dåliga vibbar helt enkelt. Jag vägleder dig till bättre självbild och styrka som kommer inifrån och kommer att vara det kapitalet som blir din varaktiga kraft att uppnå dina mål och planer. Du blir förvånad över vilka styrkor som du har till ditt förfogande och stark vilja att genomföra dina planer.

Självförtroende handlar om den tilltro du har till att klara av saker. Med ett högt självförtroende mår man bra när man får höra att man har gjort något bra, eller har klarat av något som var svårt. Bekräftelsen man får som bygger upp ens självförtroende och talar om att man duger, har fokus på det man har presterat. Därför har man bra självförtroende när man tror på sig själv och på att man kan klara av saker och när man får bekräftelse på det växer självförtroendet. Ett gott självförtroende hänger ihop med att faktiskt prestera något. För att hålla självförtroendet uppe måste du jobba mycket med dig själv och hela tiden utsätta dig själv för nya prövningar



• ⇩ Tillit och respekt – två byggstenar till en framgångsrik relation.
  

Alla parrelationer som varar över tid med kärlek och passion i överflöd har två grundläggande byggstenar som måste finnas med i bygget av relationen; tillit och respekt. Vad är det som får dig att lita på någon? Kan du lita på en fiende? Om din fiende har samma intresse som du själv, det vill säga vill ha ut samma resultat i en situation och förlorar mycket på att inte få ut det resultatet kan du lita på den då?

Vi litar på vår partner om vi verkligen är säkra på att vår partner vill samma sak som oss själva. Till exempel att uppfylla varandras behov och att båda prioriterar varandra som nummer ett då finns tilliten.

Vad är det som skapar respekt? Vad är det som gör att du respekterar en person? Det som skapar respekt i en relation är upplevelsen av vad din partner har för bidrag till relationen och ert gemensamma. I affärslivet skapas respekt när en person har värdefulla saker att komma med till förhandlingsbordet. På liknande sätt är det i en relation, om jag värdesätter det som min partner för med sig till relationen så respekterar jag honom eller henne. Det kan handla om till exempel egenskaper som personen har eller hur denne får mig att känna och må bra. Vi undersöker och analyserar vad är det som har hänt i er relation och hur vi ska jobba vidare för att den ska vara fantastisk, givande och stimulerande. Detta gäller även relation mellan vänner, till föräldrar, syskon, arbetskamrater osv.



• ⇩ Livskriser
  

En kris kan bäst förstås som en situation där vi överväldigas av starka negativa känslor och inte har någon handlingsberedskap att sätta in. Exempel på sådan är sorg vid förlust, olyckshändelse, uppsägning från arbetet, nära anhörig som drabbats av sjukdom etc. När man talar om kriser brukar man skilja på de som är kopplade till yttre oväntade traumatiska händelser, och de som räknas som en naturlig livsomställningsprocess, t ex pubertetskris eller 40-års kris. Vare sig det rör sig om utvecklingskriser eller kriser som är kopplade till den yttre miljön är kriser något som hör till det normala livet och som vi måste lära oss att handskas med. Beroende på vår psykiska mognad och inre stabilitet hanterar vi kriser olika. Symtom vid kris liknar de vid depression; nedstämdhet, känsla av hjälp- och hopplöshet, handlingsförlamning, svårighet att fatta beslut, ångest, koncentrationssvårigheter etc. Ju djupare och allvarligare kris, ju kraftigare symtom.



• ⇩ Sorgebearbetning
  

Sorg är de känslor vi kan uppleva när något smärtsamt inträffar i våra liv. Känslor som ilska, nedstämdhet, tomhet, förtvivlan, koncentrationssvårigheter, påverkan på mat och sömn, brist på energi, psykosomatiska besvär och frustration är några av de reaktioner man kan få. Du går omkring med känslor som kan kännas outhärdliga och övermäktiga. Vad gör du med dessa känslor? Kommer jag att bryta ihop? Du gör allt för att slippa stanna upp och tänka. När det sedan blir tomt och tyst eller när du har tid för dig själv kan du inte hindra dina tankar och känslor från att komma fram. Ibland kan de komma direkt i samband med en förlust såsom dödsfall, olycka, sjukdom, separation, arbetslöshet eller efter långvarig förlust av tillit och trygghet. Ditt liv blev inte som du hade tänkt, förväntningar och drömmar blev aldrig infriade eller förverkligade.

Processen att sörja och bearbeta din sorg är individuell, all sorg är unik. Dina upplevelser och dina känslor finns i din kropp och ingen annan vet hur just du känner. Har du någon gång upplevt att du varit ledsen, arg, orkeslös eller frustrerad över hur livet är? Har du mist någon anhörig eller genomgått en jobbig separation? Då är sorg det ord som sammanfattar de känslor du kanske upplever.



• ⇩ Självmordstankar
  

Att tänka på självmord är inte samma sak som att verkligen vilja dö. Många har självmordstankar någon gång under livet. Det är mindre vanligt att göra handlingen, att ta sitt liv. Men tyvärr händer det ibland. Därför ska tankar på självmord alltid tas på allvar, oavsett om det är man själv eller någon annan som har dem.

Att man tänker att man inte vill leva längre kan bero på många olika saker. Ofta börjar tankarna i samband med någon särskild händelse eller kris, som att någon dör eller att ett förhållande tar slut. Det kan också vara att man har bråkat med någon eller att man upplever motgångar eller misslyckanden, kanske under lång tid. Ibland kan det vara så att man har tvingats till sexuella handlingar eller utsatts för kränkningar och nedvärderingar.

Om man mår psykiskt dåligt under en längre tid, kan man få tankar på att ta livet av sig. Om någon i ens närhet har tagit sitt liv eller pratar om att göra det, kan det också påverka en. Det kan också handla om att man har blivit illa behandlad eller hotad. Kanske skäms man över något man själv har gjort, och ångrar sig efteråt. Ibland kan sånt få en att tycka att allt känns hopplöst. Kanske tänker man på självmord som en lösning. Men det är viktigt att komma ihåg att det alltid finns andra utvägar.



• ⇩ Utbrändhet och stressyndrom
  

Många reagerar på livssvårigheter genom att anstränga sig ännu hårdare, och en del undertrycker egna behov och känslor och knogar på, trots att tecknen på att orken tagit slut är ganska uppenbara. För en del är den yttre situationen så pass hotfull och orubblig, att ingen förändring känns möjlig trots övermänskliga ansträngningar. Vad som då kan inträffa är att organismen inte längre klarar av att kompensera för de extraordinära ansträngningarna och då kan ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd uppkomma. För att beskriva detta läge använder vi uttryck som ”stresskollaps”, att ”gå in i väggen” eller, som man uttrycker det i It- företag, att ”gå in i taket”. En del människor använder ordet utbrändhet för att beskriva detta fenomen.

Symtom

Koncentrationsproblem
Minnesstörningar
Oförmåga att tänka klart
Låg stresstolerans
Överkänslighet för ljud, ljus, lukter
”Tunnelseende”
Trötthet /utmatning
Sömnsvårigheter
Ökad infektionskänslighet
Ökad smärtkänslighet
Muskelproblem
Mag-tarmproblem
Känslolabilitet
Nedstämdhet

Dessa tillstånd kan också påverka andra system negativt och ge upphov till en rad sjukdomar. Bland dessa kan nämnas fibromyalgi, som förutom utmattningssymtom också ger en ökad känslighet för smärta. Man har också identifierat ett kroniskt trötthetssyndrom som ger allvarliga störningar i immunsystemet. Andra studier har kartlagt posttraumatiskt stressyndrom, där återkommande bilder av trauma utsätter organismen för permanent stress i förening med utmattningssymtom och depression eller ångesttillstånd.



• ⇩ Ensamhet
  

Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men den kan vara påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sortens ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle. Alla önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.

En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.

Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Hej, mitt namn är Margareth Lewestam och jag är utbildad samtalsterapeut. Om du läser detta ser jag redan nu att du har viljan att förändra ditt liv. Tillsammans kan Du och jag hjälpa dig att hitta din viljestyrka.

MKL Competencia

Terapeut som vill ha kul!

Välkommen till ett första samtal!